Efter ett ordentligt sommarlov, där jag även tog långledigt från bloggen, så är vi tillbaka i vardagen igen. Alltid i början av sommaren så tror jag att jag aldrig i livet kommer vilja gå tillbaka till vardagen, men sen är det nästan alltid lika tryggt och trevligt varje år :) Jag gillar rutiner, det är helt enkelt så. Jag mår bäst så.

Idag skulle Lillan ha haft sin första inskolningsdag tillsammans med Hannes och Storebror skulle ha haft sin första dag tillbaka på förskolan efter sommarlovet. Men igår blev de båda snoriga och inatt hade de båda två feber. Så vi rivstartade höstterminen på det allra höstigaste sättet man kan med två små barn, med rejäla förkylningar. Så inatt hade jag en supervarm Lillan i vår säng, en feberyr liten typ som snurrade runt och vred och vände på sig hela natten. Första natten är alltid så tycker jag när dom blir sjuka. Hon pratade i sömnen, skrattade, slogs och hade sig. Imorse när jag precis gått upp och satt på tevatten så vaknade Storebror, han satt alldeles yrvaken i sängen med det blonda, lockiga håret på ända när jag kom upp. Så han fick på sig myskläder och så fick han följa med ner och sitta under sitt täcke i soffan och titta på film. "Det här är mysigt mamma!" sa han. Han är den finaste 5-åringen på jorden. När jag säger det så brukar han säga "det tycker DU mamma, det tycker ju inte alla på hela jorden!" Och då kontrar jag med att rabbla upp dom vi känner som tycker att han är den underbaraste 5-åringen på jorden. Då blir han alldeles tyst och ler stort. Men glömmer jag någon så fyller han i med det namnet. Han vet precis vilka han har lindade runt sitt lillfinger, vilka som älskar honom. Att få vara älskad av så många <3